| |
|
|
|
| |
A |
Andningsförmåga
(breathability), väv och plagg som andas
En vävs
andningsförmåga (MVT – Moisture Vapor Transmission)
mäts i gram/m2/24 tim. Ju högre värde desto bättre
förmåga har väven att släppa ut överskottsvärme
och vattenånga. Se även membran.
|
|
| |
B |
Blandväv
På
marknaden finns vävar med olika fiberblandningar. Vanligt är
att blanda polyester och bomull vilket blir en tyst, mjuk, lätt och
rivstark väv. Ett exempel är Varpsatin som Svenska försvaret
använder i fältuniform 90 (50 % bomull och 50 % Polyester),
Fjällrävens G1000-väv (65 % polyester och 35 % bomull)
och ITAB´s 1000-väv (65 % polyester, 35 % bomull).
Bomull
Bomull är ett passande material att ha till skalplagg i kallt och
torrt klimat då det är mjukt, skönt och ventilerar bra.
En stor nackdel med bomullsfibern är att den suger upp vatten, kyler
i vått tillstånd och att den torkar långsamt. Därför
bör bomull undvikas i t ex underkläder och underställ.
Då är ull och polyester att föredra.
Bomullsväv
finns även med inblandning av konstfiber, t ex polyester (Se blandväv).
En vikt på runt 200 gram/m2 är ett riktvärde för
väv till en anorak, byxor, jackor osv. Se även Ventile.
|
|
| |
C |
Climatic
En serie syntetvävar till jackor, byxor, skjortor mm.
Cordura
Nylonväv framtagen av Dupont. Finns i olika varianter och tjocklekar.
PU-beläggs på insidan för att bli vind- och vattentät.
Finns även i varianter som andas och väven är smidig även
i kyla. Används till ryggsäckar, skor, handskar, packpåsar,
väskor och som förstärkningsdetaljer osv.
|
|
| |
D |
Denier
Förutom att ange en vävs vikt i gram/m2 kan den även anges
i Denier, vilket är viktmåttet i gram för 9000 meter tråd.
Vanliga mått är t ex 300 D, 500 D (ca 250 g/m2) och 1000 D
(ca 370g/m2). Till mindre väskor och små ryggsäckar osv
kan en 300 och 500 D-väv användas, medan det till större
och kraftigare ryggsäckar ofta används 1000 D-väv. Denier
används till nylon- och polyestervävar.
Diffusion
- se Membran.
Dun
Dun har en mycket god isolerande förmåga då det är
luftigt och binder luft. Dessutom kan dun komprimeras och får då
en mycket liten packvolym. Nackdelen, jämfört med syntetmaterial,
är att det tål fukt sämre och kan mögla. Fuktigt
dun klumpar ihop sig och den isolerande förmågan försvinner.
Dun finns
i olika kvalitéer med allt från mer eller mindre rent dun
till blandningar med småfjäder. Beteckningen 90/10 betyder
t ex att den aktuella blandningen är 90 % dun och 10 % småfjäder.
Ju högre kvalité desto mindre fjäder innehåller
dunet.
Det finns
inget världsomspännande kvalitetssystem men ofta används
beteckningen Fill Power (dunets
fyllningsförmåga), vilket är ett mått på
hur stor volym (cubic
inc) 1 ounce (28,34 gram) dun har. Ju högre Fill Power innebär
att du vid en given vikt får en allt varmare sovsäck. Dun
med högre Fill Power kommer från äldre fåglar och
själva dunet är då större och hållbarare.
En sovsäck med FP 800 har alltså längre livslängd
jämfört med en som har FP 500.
FP 400 – Normaldun till sängkläder och sovsäckar
av lägre kvalité. Innehåller ofta mer än 15 % fjäder.
FP 500 – Ganska bra dun. Den övre gränsen på billigare
dunsovsäckar.
FP 600 - Ett
bra dun.
FP 700 – Ett mycket bra och dyrt dun med få fjädrar.
FP 800 – Dun av högsta toppkvalité!
Dun används
till sovsäckar, jackor, byxor, handskar, mössor, värmeskor
mm.
|
|
| |
E |
Event
Membran med god andningsförmåga. Se Membran.
www.eventfabrics.com
Epic
Vind- och vattentät Polyesterväv.
www.nextec.com/
|
|
| |
F |
Fleece
Ulliknande material av polyester som även värmer i vått
tillstånd. Används till tröjor, handskar, mössor
mm. Kan ses som en utveckling av fiberpälsen. Ett formbart material
som är lätt att sy i. Kan även lamineras med membran för
att bli varmare och vindtät (Windstopper fleece).
Fiberpäls
Tjockt ulliknande väv av polyester som även värmer i vått
tillstånd. Är tjockare än fleece. Används till tröjor,
handskar, mössor mm. Är inte så vanligt idag utan det
är i regel den tunnare fleecen som gäller.
Fill
Power - se Dun.
Funktionsmembran
- se Membran.
|
|
| |
G |
G-1000
väv
En polyester-/bomullsväv (65 /35%) med borstad yta framtagen av Fjällräven
på 60-talet. Impregneras med miljövänligt vax tillverkat
av paraffin och bivax vilket värms in i väven.
Gore
- företaget som uppfann membranet på 70-talet. Se Membran.
www.gore-tex.tm.se/
Gore-Tex
- se Membran.
www.gore-tex.tm.se/
Greenland
Wax
Miljövänligt vax tillverkat av paraffin och bivax vilket värms
in i väven. Vaxet ger väven ett ökat skydd mot vind, regn
och slitage. Se även G-1000 väv.
|
|
| |
H |
|
|
| |
I |
|
|
| |
J |
|
|
| |
K |
Kevlar
Väv med kavlar används t ex för att få ökad
slitstyrka på utsatta ställen på ryggsäckar, skalplagg
mm.
|
|
| |
L |
Laminerade
vävar - Se Membran.
Liner
Membran till klädesplagg. Till skillnad från vanliga membran
som är laminerade mot yttervävens insida hänger linern
löst mellan ytter- och innerväven (fodret) vilket gör att
plagget andas mycket bra.
|
|
| |
M |
 Mesh
Nätväv som bl a används som foder i skalplagg, träningskläder
mm. Ger bättre ventilation jämfört med en vanlig vävd
foderväv. Grövre mesh används till nätpåsar,
fickor, ventilationsdelar, ryggsäckar osv. Görs vanligtvis av
polyester. Vikt runt 50-100 g/m2.
Membran
1978 lanserade företaget Gore ett tunt membran med mikroskopiskt
små porer (0,0002 mm). Ett material som man kom på av en ren
slump. Det unika är att en väv med denna typ av membran blir
vind- och vattentätt samtidigt som den släpper igenom överskottsvärme
och fukt (vattenånga). Det man normalt kallar att plagget ”andas”.
Gore-Tex-membranet
är tillverkat av EPFE (Teflon, Polytetrafluoretylen). Vid tillverkningen
valsas materialet (EPTF) ut till en tunn "plastfilm" som sedan
sträcks på längden och bredden. Man drar då isär
molekylerna och det bildas mycket små porer i membranet (materialet
expanderas).
Vattenånga
(fria vattenmoletyler) kan nu passera igenom de små porerna i membranet
men inte vattendroppar. Väven blir vattentät. Fukt vandrar från
den varmare sidan till den kallare och membran fungerar alltså endast
om det är en temperaturskillnad mellan ut- och insidan (minst 2 grader).
Detta innebär att effekten kan upphöra och fukten kan t o m
vandra inåt om klimatet och vädret är varmt och fuktigt!
Väv
med membran finns som 2- och 3-lagers. 2-lagersväven har membranet
laminat på yttervävens insida plus ett löst foder/mesh
(för ökad hållbarhet). 3-lagersväven har i stället
för ett löst foder/mesh en innerväv laminerad på
membranet. En tredje variant är att ha ett löst hängande
membran (liner) mellan ytter- och innerväven/fodret.
Gore-tex
XCR (Extended Comfort Range/utökad komfort) är det senaste membranet
från Gore och den sägs ha upp till 25 % bättre andningsförmåga
jämfört med vanlig traditionell Gore-Tex.
En annan
variant är Gores Windstopper (Activent), vilket är en vindtät
men inte helt vattenätt membran vilket ger ökad andningsförmåga.
Används till skalplagg, fleeceplagg mm.
Vind- och
vattentät membranväv används till skalplagg, paddel- och
regnkläder, handskar, mössor, skor, kängor, kepsar, damasker
mm.
Det finns
fortfarande de som kommenterar att en väv inte kan "andas".
Men andas är i detta sammanhang ett uttryck som betyder att släppa
ut/igenom överskottsvärme och vattenånga. Något
som du och jag bland annat gör när vi andas.
Andas och andningsförmåga (breathability) är idag väl
spridda uttryck som såväl proffs som lekmän, ung som gammal
förstår innebörden av. Uttryck som de flersta tillverkare,
leverantörer och detaljister även använder. Varför
då krångla till det hela och blanda in "fikonord"
när man nu kan undvika det? Man slutar aldrig att förundras!
Microfiberväv
Väv med mycket tunn syntetfibrer vilket gör den mycket tät
och smidig. Vikt runt 100 g/m2. Kan användas till skalplagg, ultralätta
kläder, sovsäckar, dun- och vindplagg mm.
Microfleece
Tunn fleece av polyester som t ex används till underkläder,
skjortor, förstärkningsplagg mm. Vikt runt 130 g/m2. Se även
Fleece.
|
|
| |
N |
Neopren
Syntetiskt gummi som används t ex till våtdräkter, vadarbyxor,
ärmslut, handskar, knäskydd, kapell, paddelprylar mm. Isolerar
bra mot kyla och finns i olika tjocklekar och utföranden. Ut- och
insidan kan lamineras med väv för att man skall få önskad
färg och en slitstark och skön yta. Vikt från ca 800 g/m2.
No-See-Um
Netting
Ett mjukt, lätt, flexibelt och tätt myggnät av konstfiber.
Vikt runt 45 g/m2. Används till tältdörrar, innertält,
ventiler, myggsäkra kläder, mygghuvor mm.
Nylon
(Polyamid)
Nylon var ursprungligen ett varumärke för polyamid 6.6, men
idag används benämningen för polyamid i allmänhet.
Nylon är en mycket stark fiber som tål hårt slitage,
men är känslig mot värme och UV-ljus.
Nylon är mjuk
och smidig även i kyla men kan töja sig något om den blir
fuktig. Väven kan göras mycket tunn och med hög rivhållfasthet.
Därför är den t ex lämplig som tältväv.
Ripstop-väv är en extra rivstark väv, där tjockare
trådar har vävts in i väven. Några exempel på
nylonväv är Cordura (DuPont), Silnylon, Bävernylon.
Exempel
på användning (grova riktlinjer):
30-70 g/m2 – ytter- och innertält, tarp, ultralätta kläder
och andra prylar, packpåsar.
70-200 g/m2 – vindkläder, tältgolv, lätta ryggsäckar
mm.
200-300 g/m2 – Mellanstora och större ryggsäckar, förstärkningsdetaljer
mm.
|
|
| |
O |
|
|
| |
P |
Paclite
(Gore-Tex
Paclite)
Gores lättaste
och tunnaste membran. Denna 3-lagersväv behöver inget skyddande
foder/innerväv vilket gör att den är mycket lätt och
har hög andningsförmåga. Vikt runt 100 g/m2. Används
till lätta skalplagg, regnkläder mm.
Pertex
En serie
mycket bra nylonvävar från Perseverance Mills Limited i England.
Används till vindplagg, ultralätta kläder, packpåsar,
sovsäckar, innertält, dunkläder osv. Vikt från 30
g/m2 och uppåt.
Exempel på
Pertexväv:
Pertex4, 55 g/m2, finns som ripstop.
Pertex Parachute, 38g/m2.
Pertex Microlight, 44 g/m2, finns som ripstop.
Pertex Endurance, 73 g/m2.
Pertex Equillibrium, 98 g/m2, insida med struktur för att inte kladda
mot huden.
Pertex Quantum, 30-53 g/m2, ripstop.
http://www.pertex.com/
Polarguard
Isoleringsmaterial
av polyester till bl a kläder och sovsäckar.
Polartec
En serie
vävar som används till underkläder, förstärkningsplagg
mm.
www.polartec.com/
Polyamid
- se nylon
Polyester
En mycket stark fiber som tål UV-ljus. Polyester är den idag
vanligaste konstfibern och den kan även blandas med andra material,
t ex bomull. Polyester är ett ”prassligt”, lätt,
rivstarkt material som inte töjs eller ruttnar i väta. Vikten
på en polyesterväv kan som nylon mätas i Denier eller
g/m2.
PU-beläggning
Genom att belägga en väv på insidan med Polyuretan (PU)
får man en vattentät yta. Exempel på PU-belagda vävar
är Cordura. Det finns även PU-belagda vävar som andas.
Sömmarna kan tejpas för att bli helt vattentäta.
|
|
| |
Q |
|
|
| |
R |
 Ripstop
Vävteknik
för att öka en vävs rivstyrka. T ex när det gäller
tunna nylon- och polyestervävar till tält, tarp, jackor, byxor,
regnkläder, sovsäckar osv.
Med jämna
mellanrum väver man in en tjockare tråd så att det bildas
ett rutmönster i väven. Detta gör väven mer rivtålig
jämfört med en vanlig slät väv.
|
|
| |
S |
Satin/Varpsatin
En mycket
rivstark och kraftig blandväv som bl a Svenska försvaret använder
i fältuniform 90 (50 % bomull och 50 % Polyester).
Silnylon
Förkortning av nylonväv belagd med silikon. Kan antingen beläggas
på insidan eller på både ut- och insidan för bättre
vattentäthet. Finns både som slät väv och ripstop
för ökad rivstyrka. Används till tältvävar, regnkläder,
ponchos mm. Sömmarna kan inte tejpas utan måste behandlas med
sömtätningsmedel.
Skinn
Vanligt är
att använda skinn från kalv, get, oxe, ren, älg, hjort
mm. Tvättas i milt tvättmedel och får inte torktumlas.
Akta för öppen eld och hög värme! Kan behöva
återinfettas för att behålla sin smidighet och inte torka.
Kan användas till hela klädesplagg, ryggsäckar, knivslidor,
bälten, kaffepåsar eller som slitskydd på utsatta ställen
mm. Finns i natur eller färgade.
Supplex
Nylonväv
med bomullskänsla. Finns som ripstop och kan även blandas med
naturfiber. Används till jackor, byxor, skjortor mm. Vikt runt 120-150
g/m2.
http://www.fov.se/
|
|
| |
T |
Tejpa
sömmar
Sömmarna på membranväv och PU-belagda vävar kan tejpas
för de skall bli helt täta. Silikonbelagd väv kan däremot
inte tejpas utan måste behandlas med ett speciellt sömtätningsmedel.
Och detta måste upprepas med tiden för att inte effekten skall
avta.
Tejp är band med lim på ena sidan (metervara) som värms
fast över sömmen (på insidan av väven), t ex med
ett strykjärn. Det finns olika typer av tejp beroende på om
väven är 1-, 2- eller 3-lagers.
Thinsulate
Isoleringsmaterial från 3M.
|
|
| |
U |
Ull
Ull kallas hår från t ex får, get och kamel. Den vanligaste
ullen är fårull och som med dun finns den i olika kvalitéer.
Ull från fårets hals är t ex krusig och fin medans ullen
från buken är grövre.
Ullfibern
har en mycket bra fuktupptagningsförmåga och är både
formbar och elastisk. Ulltyger är även mycket värmeisolerande
då de är porösa och innehåller mycket luft och till
skillnad från t ex bomull så värmer ull även i vått
tillstånd då fukt inte kan tränga in i de lite feta fibrerna.
Detta innebär också att ulltyger stöter ifrån sig
smuts. Kraftigare ulltyger är vattentäta, t ex loden och vadmal.
För
att öka slitstyrkan och få ett mer slättsköt material
kan ullen blandas med syntetfiber, t ex polyester. Dessutom blir priset
då ofta lägre jämfört med ren ull.
Ull
används till mössor, tröjor, vantar, underställ mm
och ofta utblandad med syntetfiber för att bli mer formstyvt och
slitstark. Vadmal kan användas till kepsar, jackor, byxor mm.
|
|
| |
V |
Vadmal
Vadmal eller loden är en tjock vindtät ullväv med mycket
god isolerande förmåga och som även värmer i vått
tillstånd. Används gärna till skalplagg i kallt och torrt
klimat.
Varpsatin
- se Satin.
Vattenpelare
(Water pillar,
WP)
Hur vattentät
en väv är anges i måttet vattenpelare. I stort sätt
går provet till på så sätt att 10 kvadratcentimeter
väv spänns fast under ett lika stort rör. Sedan fylls röret
med vatten och när vattnet regelbundet börjar droppa genom väven
mäter man hur hög vattenpelaren är i röret. Nu finns
det ingen enhetlig internationell standard men en vattenpelare på
1500 mm anses vara undre gränsen för att en väv skall anses
vara vattentät. En väv med membran kan ha en vattenpelare på
20 meter och däröver.
Ventile
En extremt tätvävd bomullsväv som togs fram på 1930-talet
för att göra brandslangar. Användes senare bl a av flygare
under Andra världskriget. Ventile är vind- och relativt vattentät
och är mycket omtyckt naturmaterial till skalplagg mm.
|
|
| |
W |
Water
Pillar (WP) -
se Vattenpelare.
Windstopper
Ett membran från Gore som är vindtät men inte helt vattentät,
vilket ger bättre andningsförmåga jämfört med
vanliga membranvävar. Används till skalplagg, tröjor, mössor,
handskar, träningsplagg mm. Används även tillsammans med
fleece.
www.gore-tex.tm.se/
|
|
| |
X |
|
|
| |
Y |
|
|
| |
Z |
|
|
| |
Å |
|
|
| |
Ä |
|
|
| |
Ö |
|
|
| |
|
|
|
| |
|
<<
Tillbaka
Copyright
© 2005 Anders Jonsson
www.andersj.se |
|
| |
|
|
|
Materialguide
A-Ö (version 1.0)